Elbilen på plats vid Taycan-premiären – här är våra första intryck

När Porsche har världspremiär för Taycan har de valt en plats där det eldats mycket fossila bränslen genom åren. Flygplatsen Neuhardenberg cirka tio mil öster om Berlin var en strategisk knutpunkt under kalla kriget. Start- och landningsbanan lär vara drygt fyra kilometer lång – redo att ta emot de största Tupolevplanen.

År 2019 är Mig 21-kärrorna sedan länge borta. Istället har en solcellspark på 145 megawatt brett ut sig på gräsmattorna. Det är därför Porsche har valt Neuhardenberg för att visa Taycan för europeiska journalister.

I samma ögonblick visades bilen för amerikanska medier vid Niagarafallen i Kanada och vid en vindsnurrepark i Pingtan i Kina. Sol, vatten och vind således, men väldigt lite tal om tysk kolkraft.

Första intrycket när bilen rullar in på scenen är att den är kompakt. Det är en synvilla, eftersom den är hela 496 centimeter lång. Det är två centimeter längre än Volvos stora kombi, V90, men för all del nio centimeter kortare än Porsche Panamera.

Taycan påminner i hållning och proportioner mer om märkets klassiska sportbil, 911, än den stora familjebilen Panamera. Det är knappast någon slump. Porsches vd, Oliver Blume, omtalar hela tiden Taycan som en sportbil under presentationen. Däri ligger mycket prestige, allt annat än högsta betyg för körupplevelsen vore en nesa för det här märket.Ännu har bara ett fåtal journalister fått provköra bilen och då i form av maskerade förseriebilar. En av dem är Georg Kacher som skriver för bland annat tyska AutoBild och engelska Car Magazine.

Är Taycan lika bra att köra som en 911?

– Den är bättre. Roligare och tack vare lägre tyngdpunkt sitter den som gjuten i vägbanan, säger Georg Kacher. Den har högre effekt och drivsystemet kan justeras så att den blir helt bakhjulsdriven.

Men Georg Kacher ser ändå problem med bilen. Ett är baksätet. Själv försöker han inte ens få plats, men så är han också i tvåmetersklassen.

– För marknader där många ägare vill bli skjutsade i baksätet, Kina till exempel, är Taycan alldeles för trång.

För Elbilens utsände, 172 centimeter i strumplästen, fungerar baksätet skapligt, även om känslan är instängd. Eller kanske mysigt intim, om man är på det humöret. Insteget är trångt, inte minst på grund av den mycket biffiga tröskeln. Den har sannolikt kommit till för att skydda batteriet, som ligger i golvet.

I förarsätet har Taycan onekligen sportbilskänsla. Alla analoga inslag som finns även i senaste generationerna av 911 och Panamera är bortstädade. Här är det skärmar för instrumentering, infotainment, klimatanläggning och även en tillvalsskärm för främre passageraren att roa sig med.

Tygklädsel och ratt klädd i Alcantara späder på det – mitt i all hightech – ändamålsenliga, lite hårdkokta intrycket.Att sportigheten enligt Georg Kacher sitter redan på första försöket är nog ämnat att imponera. Bilen väger trots allt 2,3 ton och om det är något som brukar fördärva körglädje så är det hög vikt. Batteriet med tillhörande krockstruktur står för 650 kg.

– Jag tror inte att vi kommer att få se elbilar med särskilt mycket längre räckvidd, säger Matthias Kirchgässner som är projektledare för marknad och försäljning. Istället kommer batterierna att bli lättare och mindre.Målet för Taycan var att klara 500 km enligt den snart utrangerade NEDC-mätnormen.

Enligt den nya, aningen tuffare klarar Taycan som bäst 450 km.

– Men vår bil tål många mil i högt tempo, säger Heiko Mayer, som ansvarat för utvecklingen av drivlinan. Gott och väl 300 km i tyskt motorvägstempo ska inte vara något problem.

Hittills har drygt 25 000 gjort en förhandsbeställning på Taycan. I Sverige har 460 personer anmält intresse och lagt depositionsavgift, förra året sålde Porsche drygt 1 800 bilar i Sverige.I Norge har 3 000 personer tecknat intresseanmälan. Och vid det klassiska fabriksområdet i Zuffenhausen står en nybyggd anläggning redo att producera 20 000 Taycan per år.