Nej, elbilar går inte på etanol

Det blev Ny Teknik som hann först ut.

Det lär följa fler, men det var ingen vågad gissning att statens satsningar på elbilar (som i stort sett alla partier har flaggat för) skulle komma att jämföras med etanolfiaskot, som blev en dyr historia. Bensinstationer fick lägga ner för att de inte hade råd att installera etanolpumpar, det var inte speciellt smart att göra bränsle av mat, motorer havererade, etanolen blev dyr att köra på och bensinstationer tvingades investera runt en miljard kronor i pumpar som nästan ingen använder. 

Men ett äpple är inte ett päron och en elbil går inte på etanol.

Enligt ledaren på Ny Teknik riskerar nu staten att köra i diket på samma sätt om de satsar på elbilar. “Batterierna är fortfarande tekniskt omogna och något genombrott för att de ska bli acceptabelt små och få längre livslängd finns inte i sikte.” Jaså? Acceptabelt små? Behöver du trängas med batterierna i någon elbil i dag? Tesla Model S erbjuder sju sittplatser och oslagbara lastmöjligheter. Alla övriga moderna elbilar har minst samma lastutrymmer som bensinbilar. Med Tesla S kommer du 40 mil innan du behöver ladda om, superchargers byggs ut i en rasande takt, utan statliga incitament. Öresundskraft satsar på att bygga snabbladdare, och är övertygade om att de får igen pengarna. Laddhybrider säljer allt bättre och fler fordon kommer ut på marknaden. Dessutom: inga bensinmackar kommer att tvingas installera några pumpar eller laddlösningar. En heltäckande laddinfrastruktur med snabbladdare över hela landet kostar cirka 250 miljoner kronor (det räcker till 350 snabbladdare, som behövs för att täcka Sverige). Det får man inte många vätgasmackar för. 90 procent av all laddning sker i hemmet, visar studier. Det innebär att man inte behöver lika många mackar som vätgas-, etanol- eller biogasbilar. 250 miljoner kronor är en försvinnande liten kostnad i infrastruktursammanhang.

Ny Teknik vill vänta. Vätgasbilarna kanske kommer.

Elbilarna är här. De finns att köpa, de fungerar, de blir billigare för varje år, och räckvidden kommer att öka. Elbilar säljs i allt större volymer, laddhybrider har blivit och kommer att bli allt populärare som tjänstebilar. Och de behöver laddas för att få nollutsläpp. Bara det är en anledning till att det behövs laddstolpar här och nu. Så, god morgon Ny Teknik, elbilarna rullar på gatorna, och allt fler förare behöver ladda sina bilar.  Att staten går in och finansierar delar av laddinfrastrukturen kommer att göra laddhybriderna än grönare.

Nu har vi suttit och väntat tillräckligt länge på den där vätgasbilen som aldrig kommer. Den dagen den bilen kostar mellan 300 000 – 400 000 kronor utan subventioner ska vi prata om vätgasbilar. Och vad den infrastrukturen kostar. En vätgasmack ligger väl på en så där 15 miljoner kronor styck. Det finns cirka 2500 bensinstationer i Sverige, och vätgas är inget du tankar hemma, du behöver en mack. Om alla bilar ska köra på vätgas är det bara att göra matematiken: 2500 x 15 000 000 kr. Vätgas Sverige säger att det behövs närmare 500 miljoner kronor för att bygga en bas på 29 stationer. För den summan kan man täcka in Sverige två varv med snabbladdare. Men det skulle inte förvåna mig om man satsade en halv miljard på vätgasmackar innan det ens finns bilar. För det är någonting bekant med dem. De är riktiga bilar, för de tankas. Det ska bilar göra. Man ska tanka bilar. Det är någonting annat mycket bekant med dem. De går på fossila bränslen. I dag i alla fall, och så långt in i framtiden man kan se. Billigaste sättet att få fram vätgas i dag är via fracking. 90 procent av vätgasen tillverkas i dag av fossila bränslen. Det är långt kvar innan den där gröna vätgasen som man får genom elektrolys räcker till miljoner vätgasbilar.

 

Vet du mer?

Fredrik Sandberg

fredrik@elbilen.org